Föreställningar

Event Information:

• tor

  24

  okt

  2019

  Finns det något att lära av berättelsen om Thomas Quick?

  Torsdag kl 18.30 – 21.30

  Seminarium med Cajsa Lindholm, psykolog och psykoterapeut, som introducerar sin bok I denna kusliga tomhet – en analys av Thomas Quicks tankevärld, dess uppkomst och gestaltning och samtalar med psykologen/psykoterapeuten Sverker Belin, kring bokens terapeutiska och teoretiska aspekter.

  Berättelsen om Thomas Quick ger oss en möjlighet att tränga in i och förstå hur en djupt destruktiv person, med en känd historia av våld, sadism och pedofili, formades. Den ger också underlag för reflektion kring bristen på komplexitet i den mediala bild som lanserats de senaste åren av Quick/Bergwall, som en harmlös, homosexuell missbrukare.  

  En förnekad berättelse

  Det finns två berättelser om Thomas Quick/Sture Bergwall. Den ena börjar när Sture Bergwall anlände till regionvårdsenheten på Säters sjukhus 1991, dömd till rättspsykiatrisk vård för ett grovt bankrån, begånget tillsammans med en 18-årig pojke, som Bergwall knutit till sig när pojken var 12 år. Samma år som Bergwall kom till Säter påbörjades terapin med honom, handledd av psykologen och psykoanalytikern Margit Norell. I februari 1993 finns en journalanteckning om att Bergwall berättat om två mord han påstod sig ha begått.  Under tiden på Säter erkände Q/B att han mördat 19 personer. Dessa mord var ouppklarade när han erkände dem och samtliga är fortfarande ouppklarade. Eftersom åtta av offren fortfarande är försvunna råder en osäkerhet kring vad som hänt dem.

  Med början 1994 och fram till 2001 dömdes Q/B av sex enhälliga tingsrätter för åtta mord. De ansåg m.a.o. att  Q/B var skyldig till morden ”bortom rimligt tvivel”. Under sju år levde han ett tillbakadraget liv på Säter. I mötet 2008 med journalisten Hannes Råstam ändrade Q/B sin berättelse. Som Råstam då uttryckte det: ”Om det är så att du inte begått något av de här morden, i så fall har du ditt livs chans nu”. Bergwall tog chansen i ett ögonblick han själv beskriver som ”magiskt”. I och med det inleddes resningsförfarandet av advokat Thomas Olsson, som anlände till Säter dagen efter att Hannes Råstam åkt.

  Utan förnyad rättslig prövning är Bergwall  numera frikänd från samtliga mord. Samarbetet mellan Råstam och Bergwall utmynnade så småningom i Råstams bok Fallet Thomas Quick: Att skapa en seriemördare. Som framgår av titeln har berättelsen helt ändrat karaktär. Seriemördaren var i själv verket en konstruktion skapad av dem som arbetade runt honom. Journalisten Dan Josefssons bok Mannen som slutade ljuga. Berättelsen om Sture Bergwall och kvinnan som skapade Thomas Quick gav ytterligare näring till den bilden.

  Dessa två berättelser är helt oförenliga. De senaste årens ensidighet och brist på problematisering och reflektion ville jag råda bot på genom att sammanställa två dokument, som inte uppmärksammats i debatten. Det ena dokumentet är Bergwalls självbiografi, Kvarblivelse, 1998, skriven under rättegångsåren. Det andra, Gåtan Thomas Quick, 2002, baserad på ett tjugotal intervjuer med Bergwall under samma tid, skrevs av journalisten Janne Mattsson. Tillsammans med domar och rättspsykiatriska utlåtanden växer bilden av en sammansatt person fram med en känd historia av våld, sadism och pedofili.

  Denna första - och numera förnekade - berättelse om Sture Bergwall finns det mycket att lära av. Bergwall är frikänd och ska i juridisk mening betraktas som oskyldig. Men det hindrar inte att hans berättelse från nittiotalet bidrar till en fördjupad reflektion kring destruktivitet och, inte minst, de komplicerade psykiska förhållanden som mött oss i de senaste årens skakande berättelser om våld, sexuella övergrepp och pedofili.

  Cajsa Lindholm

  Biljettpris 250:- Café och biljetter från 17.30.